Blogg

Alltid denna packångest

Jag hatar verkligen att packa. Lilla väskan till helgbesöket hos tjejerna som den större väskan till resan lite längre bort.

För det är ju det som är lite konstigt när det gäller mig; det är inte mängden i väskan som är det jobbiga. Det är packandet i sig som hetsar mig.

Att välja ut vad som ska med och inte glömma det viktigaste.

Det hjälper inte att maken står över mig och upprepar med alltmer monoton stämma ”Du behöver bara tänka på biljetter och pass” (När det är utomlands då. Hos döttrarna finns ingen passkontroll) allt annat kan man köpa på plats om det skulle vara så.”

Morgonen innan vi ska åka stimmar jag omkring och letar efter de bekvämaste promenadskorna och en jacka som tål regn och som varken är för varm eller för kall för den plats vi ska besöka. Fastän det mig veterligt aldrig har hänt att jag har saknat något. Tvärtom asar jag hem mer oanvända kläder än någon annan.

Och värst är necessären.  Den är både jobbig att packa och att packa ur. Det har hänt att den har blivit stående på toalettbordet därhemma i flera veckor, bara för att jag inte orkat plocka ur det fåtalet prylar som finns i den.

I morgon är det dags igen. Vi ska till Prag över en långhelg. Det ska bli sol och typ 20 grader. Undrar just om jag ska ta den lätta dunjackan med i alla fall eller om det räcker med en sommarjacka…..och tänk om det blir regn….äsch, jag knör ner allihopa, det står ju 20 kilo på biljetten.